Min omtänksamma mamma tyckte att jag och lillasyster Hanna skulle söka som statister till Anna Jansson (tror jag hon hette...??) nästa film som ska spelas in på ön om ett tag. Och eftersom vi båda numera är mer eller mindre hemma om dagarna så tänkte vi, varför inte?? Så vi gjorde sällskap till biostaden där uttagningen var. Men det visade sig vara mer seriöst än vi anat. Vi hade förväntat oss att dom skulle ta ett kort på var och en och så får alla fylla i ett papper. Det var iallafall så det började... Den skulle det provfilmas, vi höll på att dö av skratt när vi fick höra att vi skulle improvisera framför en kamera. Jag skrattar bara jag tänker på det. Hanna fick börja med att vara en reporter för TV4, men kom av sig när hon skulle berätta vilken kanal hon jobbade för, men sen repade hon sig och tillslut gick det ganska bra, därefter skulle hon komma ut från ICA med en glass i handen och inse att hennes hund var borta. Det gjorde hon bra. Sen var det min tur. Jag hade bestämt mig för hur jag skulle lägga upp mitt reportersnack medan Hanna höll på och leta efter sin hund, men där högg jag i sten så det small om det, för jag skulle självklart inte vara någon meningslös reporter utan en brutalt viktig polis såklart! Och jag skulle prata med några ungdomar som cyklade utan reflexer och gjorde andra kriminella handlingar på sina hojjar. Jag säger bara OJ, OJ, OJ! Att det fanns en konstapel i mig hade jag aldrig kunnat ana som dessutom är världsmästare på cykelregler. När det var klart fick jag också leta efter min hund utanför ICA, det gick minst lika bra det, inte för att jag hittade hunden men ändå. När hon var nöjd filmade hon även Max som bara gjorde sina vanliga bus framför kameran. Så nu väntar vi med spänning på att dom ringer och säger att jag ska få en av dom viktigaste rollerna i filmen och att jag där blir intervjuad av reporten Hanna. Så jäkla coolt!! På grammisgalan (eller vad den nu heter) så ska jag först tacka mamma för priset, hade hon inte kört iväg mig och Hanna den dagen på uttagningen så hade jag förblivit okänd. Så tack kära mamma!! Tack för att du såg till så att jag och Hanna fick en riktigt sjuk och rolig stund tillsammans!