Till er föräldrar som säger att maginfluensa är det värsta som finns...
Ofta när man pratar med andra föräldrar om sjuka barn så är det alltid någon som klämmer ur sig "vilken tur att det inte är maginfluensa för det är iaf det värsta som finns!". Likaväl ser man då och då denna mening på Facebook. Och varje gång faller jag direkt in i samma tankar, att dessa föräldrar vet ingenting om hur det är att ha ett allvarligt sjukt barn.
Jag minns när Max föddes och han slutade att andas på nätterna, dagarna, i famnen, när han låg på skötbordet, i sängen ja precis överallt kunde det ska. De små lätta andetagen upphörde tills vi fick igång honom igen genom att lägga honom mot sig och skumpa och kladda honom i rumpan. Det var hemskt. Vi sov med ett öga stängt den första månaden tills vi blev inlagda på sjukhuset och man tittade igenom hela Max från topp till tå. Efter att man konstaterat att han hade mycket mjuka luftvägar som lätt föll ihop och orsakade luftstoppet, men ju större han blev desto starkare blev han och stoppen blev färre och färre och han var inte ens ett år när de var borta helt. Men jag kan ännu minnas skräcken mitt i natten när både jag och Johan flög upp när vi hörde hur han tystnat, hur paniken varje gång var ett faktum.
Därför vågar jag inte ens tänka på de föräldrar som har barn med cancer, hjärtsjukdomar eller andra överjävliga sjukdomar som man inte ens vågar tänka på, eller rent utav hur man överlever efter att ha förlorat det dyraste man har. Så att då säga att maginfluensa är det värsta som finns känns ren okunskap och som ett hån mot verkligheten.
Amen!!
USch vilken hemsk start. Ja klart att de finns mycket värre saker som man tyvärr kan få uppleva. Men bland de "lätta" vardagliga sjukdomarna så tycker jag ändå magsjuka är värst (säger en som har fobi för att kräkas)
Självklart så finns det så himla mycket värre saker, som jag väljer att försöka att inte tänka på för mycket eftersom jag skulle bli helt utom mig av oro då. Särskilt nu de senaste eftersom svärmor fick cancer som spridit sig i våras..
Fast..
Vi har ju alla olika verkligheter och vem bestämmer vema verklighet som är värst? Vem som har mer rätt att lida?
I min verklighet är magsjuka bland det värsta för varje gång mina barn är kräksjuka får jag se en panik i deras ögon som skär in i själen. De är rädda för att kräkas och jag kan bara maktlös hålla dem när jag egentligen vill ta över paniken.
Men för den sakens skull blir jag inte arg när någon säger att feber/förkylning/öroninflammation är deras värsta verklighet..
I en annan familj är cancer verklighet, och jag tror inte att de som sett sina barn dö anser att de med cancer inte har rätt att tycka cancer är det värsta, eftersom de har sina barn kvar i livet..
Man bör nog vara försiktig med att förminska andra människors verkligheter.
Överlag tycker jag vi är snabba på att säga att "det här är det värsta jag varit med om!"
Många gånger är det ingenting i jämförelse för vad många andra fått/får stå ut med dagligen....
Anna
