Här ligger man i sängen och bara tar det lugnt. Jag älskar dess lediga dagar! Hade det inte varit för Max trots hade det varit perfekt, men hur ofta är allt perfekt? Det viktiga är att man inte låter sig stoppas eller falla för hans humör. Att bara stå ut vid skiten, för lyckas man bemöta honom nu med respekt och tydlighet i vad som är okej och inte ska det bli lättare sen. Det är iaf vad jag insett när jag jobbat på dagis, de barnen som aldrig fick upprepade nej, eller någon som bemötte deras humör de barnen klev inte ur trotsen. Medan de barnen som testat sina gränser och fått tydliga svar från omgivningen blir tryggare och perioden blir kortare. Men man blir gråhårig på kuppen kan jag lova, tjat, gnäll och raseriutbrott dagarna igenom kan få vilken förälder som helst att vilja riva kontraktet som förälder. Så att hålla ut och tro på sig själv tror jag är viktiga bitar och inte minst prata med sin partner och ha en enad front. Och när barnet har bra stunder, överös då barnet med kärlek, det är jobbigt för barnet också att ha världen upp och ner.