Ser nu på tvn om min stora husgud Lars Winnerbäck. Förstår verkligen varför jag gillar honom så hårt som jag gör, han är ödmjuk, smart, har ordets makt och är en fantastisk musiker dessutom. Dessutom är det kul att han inte är smällsnygg utan bara ser ut som en av oss.  Jag som älskar svenska texter smälter som en piggelin på Tofta stand en varm sommardag när jag hör hans val av ord, de ger mig ett välbehag. Tänker tillbaka på hans konsert här i Visby i somras.Jag hade fått två biljetter av Johans när vi ännu var ovetande om Max. Men vi bestämde oss för att gå ändå och de blev en av sommarens bästa kvällar.

 

Timglas (Text & Musik: Lars Winnerbäck)     
                              
 E Anna, bussen här utanför går ingenstans                       
det är ingen som vill nån vart                       
 Jag har åkt så många varv                          
 men det är alltid lika svart  Anna,
 är det tiden på året som skrämmer är vi trygga 
bakom väggarna här jag vill inte få in den här världen 
den är så tom och tyst och tvär. 
Och min tunna karaktär bara vrider och vänder sig. 
Jag vill vara bättre man för dig.  
Ett smartare drag, en lösning en lantärna på din gungande båt 
Ja, jag vet att jag sluter igen men det känns 
som det är mig dom vill åt Ja, jag vet men det känns så
 än  Anna, det är ett timglas som bara rinner det finns inget att förstå
 när himlen blodröd och brinner är det natten som tränger sig på 
och jag drömmer så konstigt igen Anna, håll mig hårt för j
ag skakar av alla denna meningslöshet jag förstår bara 
det som är vårt  Anna, nu tänder dom gatubelysningen 
bussarna åker sitt varv jag letar efter rispor i ytan en spricka, 
ett hål, en skarv det måste komma nåt bra ur allt det måste
 växa nånting under alla lister alla bingon, alla tävlingar,
 alla steg tillbaka  Res mig upp, ge mig lust att hänga på jag ska värma dig Anna, 
jag ska lyssna och förstå för trots all tomhet, trots det timglas
 som sliter i oss ska vi hitta en väg ändå hitta en plats ändå hitta ett hem, vi två