En hyllning till min fina son.
Härom kvällen på hamnen med mamma, pappa och Hanna, samt en säl vid Kallis.
Jag bara måste ägna ett inlägg fyllt av kärlek till min fina Max. Han gör mig verkligen lycklig varje dag bara genom att vara den han är, en helt vanlig unge men ändå inte alls vanlig. Han är charmig till tusen, han älskar livet och han älskar sina nära och kära. Trots att han bara är dryga 22 månader så är han kul att umgås med.
Han kan sitta och leka med samma sak en lång stund, speciellt med hans djur och speciellt om vi leker med honom. Andra saker han tycker är kul är att rita, pussla, busa, hjälpa till med vardagliga sysslor, läsa böcker, gunga och bara springa omkring ute. Helt enkelt han är en normal nästan tvååring. Han har humor och älskar att göra grimaser och förstår när man skämtar med honom.
Så att jag älskar honom så mycket som jag gör är inte bara för att han är min son utan även för att hans personlighet är underbar.
(en annan dag tar vi ett inlägg om hur det kommer sig att jag älskar honom TROTS alla hyss han har för sig.)
Våravslutning på dagis.
Igår hade Max dagis våravslutning då det skulle grillas och åkas tåg. Dagiset hade fixat det lilla tåget som går genom stan och skriker ut saker som man inte hade en aning om angående ens egen stad, desstuom har vi en tendens att ALLTID hamna bakom det lilla tåget i någon jobbig backe så att man inte kan köra om.... Men igår var det en riktig lyckträff, barnen hade hur kul som helst (och av min bedömning så såg fröknarna nästan gladare ut). Eftersom Max varit ifrån dagis så länge nu fick Johan åka med Max och det var nog bra med tanke på hur blyg Max blivit för allt och alla sen han blev sjuk.
Därefter skulle det grillas, självklart började det dugga men vi höll ut och åt våra hamburgare som vi tagit med oss. Gott som bara den. Vi lämnade kalaset nästan först eftersom jag hade så vansinnigt ont i ryggen, så då passade vi på att ge Max fröknar varsin sommarpresent bestående av ramslöksvinäger.
Därpå åkte vi till svärmor och svärfar och jag la mig på soffan innan vi åkte vidare till BB.
Där har ni gårdagen för våran del.
Mitt hjärta stannade.
När jag satt där på toan äcklig och dan med ett hjärta som inte slog så tänkte jag om och om och om igen, "herre gud, jag vill inte ha två barn, jag kommer aldrig för mitt liv klara av att ha två barn, jag klarar ju knappt av att ta hand om det lilla barn jag redan har, JAG HAR ÅNGRAT MIG!!!". Men bara efter att Johan kommit hem, full av alkohol och mest full med energi från en lyckad kväll så tittade jag bort på byrån där alla kläder till Mini väntar och så slog det mig att vi skulle sätta ihop spjälsängen imorgon (idag). Då vände mina tankar direkt, tack och lov. Ångerveckan gick ju faktiskt ut för lääääänge sen nu.
Min son, en riktig dockpappa!
Nästan varje dag numera så leker Max med min syster Julias gamla docka Mattis, min kunde vi inte hitta på vinden hos mina föräldrar så denna får duga gott som träningsredskap inför vad som komma skall. Och jag är helt övertygad om att hade vi haft något annat stort inplanerad så hade vi försökt förbereda Max så gott vi kunnat. Hade vi rest en långresa hade vi säkert köpt ett flygplan och lekt med det, när vi flyttade så fick han var en del av det. Helt enkelt, vi vill att han ska vara delaktig på alla plan som han kan och bör vara delaktiv i. Och nu står Mini högt på listan sådet är klart att även Max förbereder sig för sin roll som storebror och det är med värme, kärlek och humor som han tar hand om dockan. Han pussar, kramar, klappar i rumpan så den ska rapa, sjunger, gosar, byter blöja, bäddar om, klär av och klär på, ja säg det som han inte gör. Nej än så länge så har han inte tänkt så mycket på hur bebisen äter, men det kommer nog när han får se mig amma Mini.
Så alla dom som tycker att dockor är för tjejer, släng er i väggen! Jag vill att min son ska leka med det han tycker är kul och nu är dockan toppen så varför inte?
MVG i storebrorsträning.
Varning för ögoninflammation!
En slagen hjälte.
Så där har ni våran otroligt skojiga dag.
Max barnbokstips!
Max måste dela med sig av en bok som han fick i doppresent av sin mormor och morfar. Den heter Kottens hemlighet är skriven av Lena Andersson och den är bara hur söt som helst. Boken går på rim och bilderna är mycket behagliga att titta på både som liten och som stor.
Boken handlar om Kotten som alltid brukar ha tid för sina vänner, men som helt plötsligt inte alls har tid att hitta på saker, man får följa vännernas besvikelse och undran om vad som hänt och varför Kotten inte har tid med dom.
Denna bok kan vi läsa om och om och om igen för Max tröttnar aldrig på den och jag förstår varför.
"Kom nu vill jag visa er nåt fint jag har
min hemlighet är underbar"
En annan bok som Max älskar är Castor syr, den ingår i en serie med Castor som gör olika vardagliga saker. Boken är sakriktig och med mycket värme beskrivande hur man syr ett förkläde, målar, planterar ärtor, bakar mm. Den visar allt man behöver för att klara uppgiften och den är precis lagom spännande, kommer Castor klara det han tagit på sig? Jag tror att den är nog mer riktad till lite äldre barn än Max men eftersom han tycker så mycket om den så är det klart vi läser den.
Boken är skriven av Lars Klinting.
Max och jag tar gladeligen emot tips om era favoritbarnböcker!
Nageltrång och skitnatt.
Men det var inte helt oväntat för han har sedan han föddes haft problem med sina naglar på stortårna men nu har jag ringt BVC för att se om dom kan hjälpa oss. Eftersom jag själv har jordens sämsta fötter med nageltrång hit och dit och har fått opererat bort bitar av naglarna så har jag på känn att det är dit Max också kommer....
Natten var mest bara skit och det känns inte lovade för helgen.... Eftersom jag har gått in för att jag ska fixa hela veckan hemma utan sjukhus, så vi får se.
Badkillen.
Världens finaste son tar ett bad i baljan vi köpt till Mini, men allt som Mini ska ha vill Max använda.
Ikväll borde en av mina skumma läkare iaf vara nöjd, för jag och Max cyklade runt stan och Johan joggade, det var kanske inte ett gympapass eller yoga som hon föreslog, men jag är nöjd och nu är ryggen sämre än på länge, tror att jag ska köra mer på min egen taktik resten av tiden och det innebär praliner på soffan.
1,5 årigt modelejon i sommarbody.
Denna vårt-shirt sprang jag på idag på stan och det var kärlek med en gång. Men eftersom Max sov då i sin vagn så missade han köpet och nu fick han både se den och prova den och även Max blev kär.
Bodyn kommer från H&M.
(som ni ser behöver man inte puscha honom för att modella, han har det ända ut i öronen)
BB liten Max.
Undrar om Mini ser ut som Max när Max var yttepytte?? Och om dom kommer ha samma tider, matvanor, bajsvanor, ja om dom kommer ha något lika alls?! Det är så spännande att det är inte klokt, helt olidligt!!
Max 20 månader!
Ja nu är det sista gången jag tänker räkna Max liv i månader men nog tusan ska han firas idag med paket och fika. För nog är han värd att firas för en goare unge får man leta efter. Han älskar livet och kan verkligen ta tillvara på lekstunder och att mysa i famnen. Bäst tycker han att det är att sitta i min famn, med napp i munnen och få pilla med mitt halsband. Men självklart kommer en lista på allt han gör och inte gör.
• Har skaffat ett gosedjur som är speciellt för honom, Johans gamla Hacke.
• Äter med gaffel men har han brottom blir det handen. Dricker vatten till maten.
• Väcker pappa på morgonen och ber om välling. Gissa vem som lärt honom det?
• Hoppar med sammansatta fötter och tycker det är jättekul.
• Har ett jäkla humör när saker går emot honom och gråter då så högt det går. Men det går fort över.
• Tar på sig mössan själv och klär av sig byxor och strumpor själv.
• Sjunger bä bä vita lamm och flera andra barnsånger på sitt eget vis.
• Om man säger Aja baja till honom svarar han Baja baja! Annars säger han massor med ord.
• Älskar att vara ute och göra bus, springa ifrån sina föräldrar och gunga är roligast.
• Blir glad när man frågar om han ska bli storebror och svarar "jooo".
• Sover större delen av natten i sitt rum sen kommer han över till oss och fortsätter som där.
• Har Pippi Långstrump som favorit, men Pettson och Findus funkar också bra.
• Han hatar att borsta tänderna, så det är en kamp nästan varje dag.
• Han har blivit en riktig dagiskille som älskar dagis både barnen och fröknarna men har favoriterna Calle som går där och Sussie som jobbar där.
• Han har börjat tycka att det är kul med andra barn och är mycket intresserad av bebisar.
• Han är en lycklig och ärlig unge som sprider kärlek omkring sig.
Vi älskar dig Max vårat lilla busfrö.
Bra musik för små kottar.
Just nu lyssnar vi ca en miljon gånger varje dag på the wiggles, Australiens motsvarighet till Mora träsk och Max älskar dom. Speciellt five little ducks där han kan alla rörelser och sjunger med. Och det är inte för inte att han får titta på dom för jag tror att barn bör ges chansen till fler språk tidigt och eftersom vi bara pratar svenska hemma och likaså på dagis så måste vi anstränga oss om han ska få höra fler språk och då tycker jag att detta är ett utmärkt sätt.
Gummistövlar och pussar.
Att dra på sig mina gummistövlar är en ny favorit och så ska
det vara utan tröja och sen drar man i blöjan så den hänger
ut här snyggt. Sen mitt i all dans så bjöds det på pussar till
höger och vänster, en som hade turen var Max farbror Niklas.
Tyst i hela huset.....
Såhär ser det ut hemma hos oss just nu.
Bra början på denna söndag.
Kärlek på avstånd är inte så dumt det heller, att
få stå och titta på sina älskade när dom sover
är lycka för man vet vad som väntar
när dom vaknar, tänk snart har vi två
små sömntutor, undrar bara om dom
tänker sova samma tid...
Max första hopp.
Max sista babysim.
Något gravidmumsmumshjärnan Clara hade glömt bort till idag var att det skulle va klädsim för dom små, som tur var kom jag på det redan innan vi gick in i omklädningsrummen, så Johan fick kasta sig hem och hämta en t-shirt och byxor..... Så gissa om jag redan har en sovandes knodd som är helslut efter dagens övningar.
Tillslut kom sista låten när vi sjunger "vinka vinka hejdå" och jag fick verkligen anstränga mig för att inte börja gråta, tur att Johan höll i Max annars hade det gått åt piparn, babysimmet har varit familjens stund i veckan då alla har varit på toppen humör och vi har fått utveckas, fått tillit, fått skrattat, ja jag är så himla glad att vi gått dessa fem kurser med Max. Men nu måste vi lägga undan pengar till Mini så att h*n kan få simma också, babysim är ju inte ens i närheten till gratis men ändå värt sina ören.
Så här kommer ett STORT tack till underbara Jessica som varit våran instruktör!
Rabarberpussar
Vad är det för en dag, är det en vanlig dag, nej det är ingen vanlig dag för det är Wilhelms namnsdag idag, HURRA HURRA HURRA!!! Max sista namn i skaran. Vi hade lite problem med att klämma in alla namn som vi ville ha med så det slutade med att alla faktiskt fick vara med så det blev Max Lars Eric Wilhelm Törngren.
Wilhem är för övrigt det namnet som kommer från min sida av släkten, dom andra två från Johans. Och för mig var det extra viktigt att Wilhelm var fanns med eftersom min pappa heter och många andra innan han, men eftersom han fick en hög med döttrar fördes namnet inte direkt vidare och jag tyckte att det vore synd om ett sånt fint namn skulle stanna där.
Detta firades med en rabarberpaj och mitt i pajkalaset började Max dela ut pussar som var riktigt smarriga och vad kan vara bättre än att ha en unge som är på gott humör och dessutom bjuder på pussar. Då kan man inte mycket annat än älska livet. Under kvällen har vi fått upp Max nya lampa i taket, korgar i bokhyllan och störst av allt...... sängen! Hans nya säng! Med nya lakan och det stora lövet över. Och detta är bara början, tur att han inte vet om att det kommer mer, för han njuter redan i fulla drag av sina nya saker. Undrar bara om han kommer lyckas sova i sin finfina säng hela natten eller vad.... Vilket som så är det helt klart värt en chans, han är iaf positiv till den och det är allt som spelar roll.
Till Viktoria och Daniel.
Med Max på dagis.
Efter att Pippi delat ut godis från påskägget stannade Max avdelning kvar i rummet och lekte, ibland är det tur att man är invalid och inte kan röra sig för då inser man hur mycket ens barn klarar av själv, även om det är med hjärtat i halsgropen då och då. Men jag litar (någelunda) på Max och jag litar (fullt ut) på hans fröknar.
Vi avslutade med att Max fick krama om alla sina fröknar innan vi gick hem och gjorde mackisar och köttbullar, så gissa om Max sover som en stock nu.... Och gissa om jag har ont i ryggen, tur att Johan kom hem precis så jag kan ligga resten av dagen. Men allt det vi varit med om idag får faktiskt vara värt en helkass rygg resten av dagen.