Nu när jag har sådär fåningt mycket att göra så är jag överlycklig för att jag har min Johan som sköter barnen, maten, packning inför flytten och dessutom är en fantastisk livskärlek. Så medan jag lyssnar på föreläsningar eller är på VFU fixar han allt detta, det gör att istället för att stressa ihjäl mig över allt som ska göras litar jag på att vi tillsammans löser livet. Jag skulle till och med säga att vi löser livet med guldkant, vi vågar känna saker, bemöta problem och det bästa av allt är att jag är så galet kär i denna karl och han i mig. 

   Så om någon skulle fråga mig om vad jag tror är det som gör att man överlever två små barn, flytt, skola, jobb och allt annat som hör livet till som familj så tror jag det är att man måste acceptera och respektera varandra varje dag. Att börja varje dag med en puss, oavsett hur aptrött man är efter att han legat hela familjen i sängen och trängts så ger en puss en nystart för dagen. Och slutligen, SKRATTA, ha kul tillsammans så ofta det bara går.