Igår visade det sig att Lillebrors värden såg bra ut så vi packade våra saker och packade oss hem. Vi åkte då förbi Johans föräldrar så Max fick leka i poolen och vi blev bjuda på god mat innan det bar hem, hem på riktigt, för första gången som fyra personer som ska leva, älska, bråka ja göra allt tillsammans. Så nog är det allt en utmaning av dess like! Så vi såg sanningen i vitögat och gick och lade oss redan halv nio, nog för att vi inte kunde släcka direkt för vem vill släcka lampan när jorden vackraste varelse ligger i ens säng? 
  

  Och natten sen....... Lillebror ville äta mer eller mindre hela tiden och gud så jag saknade min säng på BB förutom att den är stenhård så kan man vända sig i den med alla hjälpmedel så att det inte gör så vansinnigt ont i snittet samt att på BB så finns underbara människor som kommer med värktabletter när det är dags för det, något jag glömde bort här hemma och det straffade sig med tårar och skrik av smärta rätt ut i luften, för det är inte nådigt att vända sig i en helt plan säng med ett stort snitt mitt på magen. Men Johan var tapper och hjälpte mig genom allt, så där har jag tur som har kanske världens bästa sambo som ställer upp varje minut på dygnet.
Men morgonen kom och att få få ligga hela familjen i sängen var en oslagbar känsla. Undrar vem som tyckte att det var bäst jag, Johan, Max eller Lillebror? 

Idag har vi haft en lugn dag, en sväng på stan för att leta sommarmössa till Lillebror, samt att det skulle köpas blöjor i mängder till honom. Han råkar nämligen skita upp sitt barnbidrag på en eftermiddag, det är inte klokt!
Till kvällen hade vi köpte en liten liten smörgåstårta och som en skänk från ovan så knackade min syster Julia på dörren en stund innan matdags och frågade om hon skulle ta ut Max en stund, så där drog vi två flugor i en smäll och vi fick njuta av tårtan i lugn och ro medan dom gungade utanför. Tusen tack för det Julia!!
Och nu har jag legat deckad på soffan halva kvällen och ammat Lillebror mellan dom gångerna han bajsat och Johan fått byta på honom för att jag inte vill riskera att snittet ska göra sådär hopplöst ont i onödan.Men nu kryper vi till kojs för en ny natt med ömma såriga bröst ett snitt som ger smärtor från hevetet och med den finaste bebisen i världen.