Tiden är en konstig sak. Ibland kan minuter kännas oändliga och återigen kan år springa ifrån en utan att man ens hinner blinka. Tänk att min minsta plutt är två år och 4 månader redan. Hur han passar in i våran familj på ett perfekt sätt och hur han förgyller våra dagar med sin närvaro. Jag minns sommaren när han föddes när vi satt på stranden, han låg på min mage med en tunn filt över sig under ett parasoll. Så gick hela den sommaren. Sen satte livet fart, livet sprang och vi sprang efter men vi klarade det och nu kommer belöningen. Att få vara mamma till två underbara pojkar är det bästa jag någonsin kunnat drömma om.