Vi har en liten kille här hemma som är 86 cm attityd. Han har åsiker och säger mest nej till allt, trots att han menar ja. Han är lika ofta skitglad som han är skitförbannad. Han är social och har historiens godaste kramar och pussar som han gärna delar med sig av. Han sover mer eller mindre hela nätter, men vaknar i ottan. Han äter allt och han är precis så som man vill att ett barn ska vara vid snart 19 månaders ålder.

Jag är glad över att mina barn har attityd och vågar tycka saker. Att de vågar ta plats och att de vågar säga ifrån när de inte vill vara med eller tycker att något är fel.

Men just nu...... är det kanske lite väl mycket attityd under de vakna timmarna. Oj oj oj! Alla vill säga sitt, alla utvecklas på olika plan och alla vill ha uppmärksamhet, oftast samtidigt.... Så är det hemma hos oss just nu.

Men idag ska Johan sluta tidigare och familjen ska baka bullar så det skriker om det och ha riktigt bullkalas all night long!