Nu är jag inne på sista dagen på min resa och jag behöver min familj,mitt hem, mitt lugn igen. Här blir jag stressad av allt... Det är tågtider, raster, andra stressade människor och ett tempo som är allt annat än vad jag behöver. Stundtals krampar det i bröstet och jag börjar räkna fyrkanter..... Nej, som det är nu så är Stockholm inte bra för mig.... Som tur är har jag bott kungligt hemma hos Cattis i hennes fina hus, där har jag sovit hur bra som helst och vi har haft helt underbart kul ihop! Likaså när jag och Åsa varit på stan, skolkat och gjort en massa bus. Men nu längtar jag hem till mina prinsar, mina snorisar, mina ungar!!! Och Johan såklart men han kan jag prata med på ett annat sätt än vad jag kan med pluttarna.