Natten gick ganska bra, vaknade mängder av gånger av huvudvärken men det gjorde inte så mycket för jag är HEMMA i min säng med min familj och med en ny syn på livet. Nu är jag mest rädd för att det ska hända igen, att jag ska behöva uppleva denna hemska värk igen. Så håll tummarna med mig om att det aldrig mer kommer att ske. Inte för att jag är helt övertygad om det då jag höll på att svimma efter att vi lämnat killarna på dagis (jag vågar inte gå dit själv med dom ännu). Men nu ligger jag här i sängen och försöker minnas allt som hände och jag försöker se om minnet blivit bättre i allmänhetet och det har det, nu är det bara såsaker som jag glömmer namn på, var sakerna finns och så som namnet på månaden nu.... Knepigt.

Jag tror inte att det var en stroke, men jag vet inte heller vad det kunnat vara. Det enda jag är säker på är att livet kan sluta efter en söndagstacos. Jag är nu svinrädd för att dö, för att försvinna från mina barn, Johan och allt som jag älskar med livet. Nu var det inte min tur att dö denna gången men man vet aldrig när ens dagar är räknade.... Så nu har jag börjat planera saker som är viktiga för mig och som kommer se i framtiden. Vad det är kommer ni få veta så småningom. :)

Idag har jag planerna på att vila hela förmiddagen, duscha, vilket jag ser som ett helt projekt och göra mig iordning för att spendera eftermiddagen i skolan på sjukhuset. Vi har obligatorisk eftermiddag...... Så vad gör man??? Ja händer något igen så har jag iaf nära till vård. ;)

Just nu önskar jag bara att huvudvärken vill släppa lite, jag har svårt för både ljus och ljud och helst vill jag bara sova....

Så god natt go vänner!!

Och TACK för allas omtanke det värmer!!