Idag är jag mamma på riktigt för första gången. Jag har killarna helt själv hela dagen och det går både bra och mindre bra. Max njuter av att vara hemma och ta det lugnt och Hugo vill ligga vid bröstet precis hela tiden vilket han nu gjort i över ett dygn. Dessutom tror jag att han har en släng magknip för helt utan fövarning blir han störtledsen och så går det över lika fort som det kom, men tiden med knipet varierar, stackarn. Så nu har jag lagt om min kost och äter bara "snälla" saker, eller snarare så är det så att jag undviker vitlök, lök och annan stark mat för att se om han blir gladare då.
  Det som funkar mindre bra här hemma är att jag känner mig totalt invalid när det kommer till Max och att stimulera honom, för allt utanfördörren kräver lyft eller snabba utryckningar och då har jag inte en chans, så vi får stanna inne och leka med plastdjuren och titta på film.
  Men nu känner jag mig som en mamma på riktigt och jag älskar det! Det är kärlek i luften här hemma, vi pussas och kramas massor och inte tala om hur mitt hjärta nästan spricker av lycka varje gång Max får syn på Hugo och vill klappa, krama och mysa med sin lillebror. Hoppas att vi fortsätter länge på samma väg.

Nu har vi träffat alla som vill träffa oss (bortsett fastlandsfolket) sen Hugo föddes och jisses vad fina saker vi fått, både jag, Max och Hugo. Kläder, leksaker och härliga saker bara till mig. Tänk att vi har så många fina vänner omkring oss. Tack snälla snälla ni för allt och för att vi har er som vänner!!