-

Käraste mor- och farföräldrar.

2010-08-15 @ 09:09:40
Max och Hugos farfar är tokig i att leka, Max blir helt galen när vi är hemma hos dom, alltid hittar dom två på roliga saker och så far dom omkring som vildar. Farfar Janne har vad man kallar barnasinnet kvar till fullo och jisses så Max njuter av det, oavsett om det är i vattnet eller på land så är det fullt ös. Dom trummar på plasthinkar så det ekar över halva Visby och vi andra sitter tysta för det är omöjligt att prata under deras orkester. Max har verkligen kul och då spelar det ingen roll om vi inte kan prata.
Jag är så glad för att mina barn har alla sina fyra mor- och farföräldrar i livet och närvarandes. Själv växte jag upp med en farmor som var svårt sjuk i reumatisk värk samt diabetes, så hon var lite som en porslindocka. Min farfar var en härlig farfar, men som inte riktigt fattade sig på barn, vi hade desto roligare ihop ju äldre barnaskaran blev, för leka var inte hans grej. Min mormor har jag aldrig träffat, hon dog när mamma var tonåring helt oväntat i hjärnblödning, så det är först nu när jag ser vilken glädje mina ungar har av sin mormor som jag kan sakna en, tidigare har jag inte fattat hur viktiga dom kan va för ett barn. Och sist kommer min morfar, som aldrig varit intresserad för oss barn heller, dock så har hans mamma alltid varit oss nära, Inez. En god tant som var ett stort stöd för min mamma. Hon var en kvinna före sin tid i genustänket (men det tar vi en annan dag) och framförallt så var hennes kärlek till oss barn stor. Och det är det viktigaste för ett barn, att få känna sig älskad. Så tänk att mina ungar får ha det så bra med alla fyra mor och farföräldrar som skiner upp varje gång vi ses.




Kommentarer
....................

Du glömmer väl inte bort att du kan bli prenumerant på min blogg på bloglovin.

bloglovin

Kommentera gärna men lämna ett namn så jag vet vem du är.



Kommentera inlägget:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

bloglovin
Trackback