-

Håll ut ett tag till, det är helt normalt.

2010-04-16 @ 20:26:38
(en förklaring till varför jag inte vill ringa till förlossningen)
Detta är en av anledningarna till varför jag inte vill ringa ner till förlossningen när jag har mina sammandragningar som inte slutar och förvärkar från helvetet. Visst har inte alla samtal varit hopplösa men dom flesta... Jag kommer ihåg när Max var nyfödd och jag hade som knivar som stack mig i armhålorna varje gång jag ammade honom, jag grät VARJE gång för att det gjorde så sjukt ont, men fick svaret "att det gör faktiskt ont i början", men jag tänkte att det kunde inte vara möjligt att det skulle göra såååå ont. Det tog mig TRE (jävla) veckor att få dom att förstå att jag behövde hjälp, jag kunde inte gå någonstans för folk stirrade när jag ammade och storgrät av smärta. Men så tillslut tjatade jag om att jag skulle få komma ner och jag hade då själv tagit reda på att jag med största sannolikhet hade få svamp i brösten och det första dom sa när vi tog proverna var "du har verkligen ont va?". Jag visste inte om jag skulle känna mig lättad, arg eller förbannad på dom. Det var ju samma smärta i tre veckor som jag bett om hjälp för. Jag fick medicin och allt vart bra. 
   Den andra januari i år fick jag som många av er vet en regäl blödning och vart dörädd att vi skulle mista Mini. Vi var i vecka 14 och trodde att allt skulle vara grönt. I panik sprang jag in på toan och blev där storgråtandes så Johan ringde ner och det svaret han fick var en svidig röst som sa att dom kunde inget göra och att vi bara skulle inse fakta men att jag skulle lägga mig ner. Den dagen och natten var hemsk, jag hade värkar och vi mådde så dåligt som blivande föräldrar som gett upp hoppet kan må. Dagen efter ringde jag ner och sa att vi ville komma ner och kolla läget och svaret var då "vet du vad det kostar att ta in en läkare idag?!" och mitt svar blev att jag sket i vad det skulle kosta och att vi ville komma ner iaf. När vi kom ner tog det inte lång tid innan barnmorskan där sa att det var tur att vi kommit ner och så blev jag inlagd direkt med tabletter och sträng sängvila.
   Det känns som att jag har glömt något samtal som har varit värdelöst, men det spelar ingen roll för jag känner iaf ingen tillit till att ringa dom om mina bekymmer.

   En helt annan sak är när man är där, då blir man väl omhändertagen och jag känner mig trygg hos dom flesta. Och jag önskar att jag skulle känna som andra som säger att dom bara blivit bra behandade av dom på förlossningen för det tycker jag är en självklarhet att alla borde bli. Alla kan inte tala för sig och ska inte ha sämre vård bara för att man inte klarar av/vågar ställa krav.

Vi fortsätter denna kväll med förvärkar som eskalerar hela tiden.... Så det blir kanske en spännande natt, vem vet?

Kommentarer
Postat av: Jenny

Spännande värre!

En sak som är bättre är att be din bm på mvc kolla tappen.

Henne litar du på och hon är mjuk. Är tappen påverkad åker du in och får lungmognande (tar ungefär 3 dygn) och sen propsar du på att åka hem och LOOOOOVAR att ligga i sängen så är bebisen redo sen och får komma när den vill =D

Till Linköping åker du om du måste men det är inget ställe man vill till...

Jag håller på dig! Du klarar allt!



2010-04-16 @ 21:24:25
Postat av: Emmelie

Oj va jobbigt. Fínns de ingen annan förlossning du kan vända dig till? nu när man har rätt o välja menar jag?

2010-04-17 @ 07:02:11
URL: http://www,emmgus.blogg.se/
....................

Du glömmer väl inte bort att du kan bli prenumerant på min blogg på bloglovin.

bloglovin

Kommentera gärna men lämna ett namn så jag vet vem du är.



Kommentera inlägget:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

bloglovin
Trackback