Med facit i hand hade jag kunnat strunta i att lägga mig alls igår.... Jag sov helt värdelöst, hade ont i ryggen hela jävla tiden, sammandragningar till och från där vissa gör ont andra bara stör, en bebis i magen som bökat runt. Dessutom kom Max in till oss klockan sex och låg och drog i mitt halsband tills det var dags att gå upp.....
Och då upptäcker jag känslan som jag bara väntat på, svullna fötter..... inte trevligt alls.
Jag grina en skvätt och bad Johan hålla om mig och frågade VARFÖR vi gör detta igen, efter två alvedon, massor med klappar och kramar och fina ord om just VARFÖR vi gör detta en gång till så vände det lite och jag följde med och åt frukost. Tack och lova så tog Johan Max till dagis så jag kunde krypa tillbaka till sängen.

Saker jag längtar efter nu:

• Vara 30 kg lättare, vikten då jag träffade Johan.
• Va pigg ett helt dygn.
• Att all våran otur slutar tvärt, berättar mer sen.
• Att få hålla våran nästa familjemedlem.