Är det något jag blir galen på så är det föräldrar som lämnar sina barn på förskolan när dom inte har arbetstid. VARFÖR?? Varför vill vissa lämna sina barn på dagis när dom själva är lediga? Vissa tycker att "dagis ju sååå bra och barnen trivs ju sååå bra där". Men visst är det kul när barnen trivs på dagis, men barn är precis som vuxna. Visst är det trivsamt när vuxna trivs på sina jobb med dom behöver ändå ledighet för att få koppla av. Barn på dagis har mängder med intryck varje dag, dom utvecklas hela tiden och visst tusan kan dom också behöva vara lediga, bara få vara hemma och mysa med mamma och pappa. Att inte behöva gå upp tidigt på morgonen och istället få ta det lugnt i pyamas och leka i lugn och ro.
   Jag blir både ledsen och arg på dessa föräldrar som strategiskt väljer att lämna sina barn på dagis och själva ta ut semester för att renovera, ta det lugnt, gå till frissan, ja anledningarna är många. Varför känner inte dom föräldrarna en längtan efter att få umgås så mycket som det går med sina barn? För mig är det oförklarligt. Den dagen Max ska in på dagis kommer jag se till att han behöver va där så korta dagar som det bara är möjligt. Vi kommer se till så att kan jag och Johan pussla med våra scheman så att det aldrig behöver bli långa dagar så står det i våran makt att hämta hem Max så fort det går.
   Jag har under flera år arbetat på förskolor och jag älskar upplägget, jag tror att det är bra för barn att gå på dagis, dom lär sig att samarbeta, vänta på sin tur, lita på människor då både barn och personal. Dessutom så är det ett helt hus fullt med saker anpassade för just barnen. Men inget är så viktigt i ett  barns utveckling som familjen, jag upplevde ofta att man kunde fort spegla hur familjen var bara genom att titta på hur barnet rörde sig och pratade. Visst finns det barn som faktiskt har det bättre på dagis än hemma, hur sorgligt det än kan låta. Vissa barn behöver dagis, som den trygghet den ger och chans till att utvecklas till en normal medborgare. Med dom flesta av alla ungar i samhället så är dom i störst behov av sina mammor och pappor som låter sig ta tid att umgås med dom och inte bara föder och ser till att dom har rena kläder. 
   Det finns ett Alfons Åberg avsnitt som heter Aja Baja Alfons Åberg! Där Alfons sitter på golvet och bygger med olika verktyg och hela tiden frågar han pappan om han får låna nya verktyg, till sist visar det sig att han byggt in sig själv och han leker att det är en helekopter och "flyger" iväg. Efter en stund tröttnar han och efter att ha pratat med pappan så hoppar pappa Åberg på Alfons lek och Alfons bara njuter av pappans uppmärksamhet. Pga denna film/bok har vi nu inför att efter maten på kvällen så lägger vi 100% av våran tid på Max ända fram tills han ska sova och vi har kul ihop, vi leker, skrattar, busar och pratar massor. Man märker på både Max och oss att det verkligen är kvalitétstid, för vi alla tre gillar verkligen den stunden.
   Så varför kan man som förälder välja att lämna sina barn till dagis när man själv är hemma eller iaf ledig? Mitt svar får nog bli att många tänker sig inte in i barnets situation och barnets behov för att bli tillfreds. Och att visst är dagis till för att passa våra ungar, ända fram till stängningstid, OM det behövs. Och det är just det där OM som detta inlägg handlar om. Att visst tusan ska man kunna lämna sina ungar till dagis precis så länge som man behöver och "behöver" i mina öron betyder att från den tiden det tar att ta sig till jobbet från dagis och tillbaka från jobbet igen så bör barnet självklart va på dagis, MEN man ska inte göra en massor annat på tiden utanför jobbet "för att det blir så mycket enklare", vill man vara bekväm kan man faktiskt anställa någon som passar barnen.